Beredskap och svarta får

I måndags klev jag på beredskapen på jobbet. Vad innebär det då? I en vecka har jag en minicall fästad vid bältet dygnet runt och jag måste ringa tillbaka till jobbet inom 15 minuter efter att minicallen ljudit. Sedan har jag en timme på mig att börja lösa problemet. Men oftast är det så att när man väl får larm så är det riktigt brådis. Nåja, egentligen är det inte speciellt betungande, vi har på senare år börjat få lite ordning på våra grejor, så larmen är inte så frekventa. Peppar peppar, nu är det lördag fm och ännu har inget larm kommit. Men det är det där psykologiska och att du vet att du inte kan göra vad du vill, ta vägen vart du vill mm. Nä, efter 8 år med beredskap känns det som att det är dags att göra något åt det. Speciellt när jag vet att i natt är det underhåll på stordatorn... :-/

På jobbfronten annars så rör det sig lite sakta, var ju på intervju i måndags och ska ha snack med "annat folk" nu på måndag :-). Vi får se vartåt det bär. Otålig är jag också, usch vill inte sitta och vänta i veckor, men finns inget annat att göra, så. Kan ju inte gärna börja bedriva kampanj om mig själv som vissa andra släktingar ;-). Man är ju det svarta fåret. Som en äldre släkting sa "Och när ska DU bli chef, det går ju så bra för dina bröder". Haha, vad svarar man på det? Kanske kan köra en variant på Tele2 kampanjen där dom har "sheep". Jag kan ha ett svart får och köra kampanjen på svenska... hehe :-) "Anställ det svarta fåret"... :-P

Nä, nu funderar jag på en promenix och frukost för att sedan ladda för fest i Ullvi hos kusin. CU