torsdag 13 augusti 2009
Resfeber
Junior hade svårt att somna igår kväll, det pirrar så i magen för att vi ska åka båt i morrn sa han. Idag så här 30 minuter innan avfärd känner jag detsamma, det är mååååånga år sedan jag hade resfeber, det var nog i början av 90 talet senast. Det som gör att det pirrar lite är nog att vi ska ut på okänd mark, jag åker ju inte båt speciellt ofta (läs aldrig) och har alltså inte 100% koll på incheckning mm, och jag önskar att ha 100% koll i stort sett alltid. Nåja, det löser sig nog, bara jag hittar busshållplatsen i metropolen Djurås så går nog resten av sig själv ;-).
Har laddat upp med smaskiga mackor med ruccola, salami, ost och tomat, skurna i trekanter, för pojkarna älskar när mackorna är trekantiga. Lustigt, men om det gör dom gladare så varför inte. :-D
Har laddat upp med smaskiga mackor med ruccola, salami, ost och tomat, skurna i trekanter, för pojkarna älskar när mackorna är trekantiga. Lustigt, men om det gör dom gladare så varför inte. :-D
onsdag 12 augusti 2009
Lillsemester
Yepp, junior har längtat efter att någon gång få sova över på en båt (STOR båt alltså) så igår fick jag ett ryck och bokade en dygnskryssning till Åland åt honom och mig. Senior åker på träningsläger med simklubben i samma veva och D jobbar, så det passar ju liksom utmärkt. Buss från Djurås och tillbaka, väldigt smidigt må jag säga :-D. Ser fram emot det, junior och jag behöver lite egen tid, han är så disträ när vi är hemma, nu kanske jag kan få lite kontakt.
Tips om Adriatiska havet och Kroatien?
I och med att Junior satte sig på tvären vad gällde sistaminuten resor så gjorde han och jag en deal om nästa år. Vi ser till att resa till ett ställe som inte ligger lika långt bort som Kreta och Turkiet (han gillar inte flyget), och om jag inte är helt fel ute så är det 2-2½ timmes flygning till Kroatien (beroende på var i Kroatien), dvs 1-1½ timme kortare än till tex Kreta, så vår deal är att jag i vinter bokar en resa till Kroatien till nästa sommar. Nu visar det sig att vädret här hemma tillåter ett par timmar framför datorn varje dag, så jag kunde inte hålla mig, utan har redan börjat titta på sommarsemester nästa år! Det lutar åt att ta en flygstol ner och sedan minst 10 dagar, förhoppningsvis två veckor i lägenhet eller hus, i strålande sol och ett klockrent blått Adriatiskt hav att doppa tårna i (för det har jag bestämt, vädret alltså ;-) ).
Största problemet just nu är att bestämma vart i Kroatien man ska styra sin kos, för det verkar finnas hur många härliga ställen som helst! Jag tar tacksamt emot tips som någon vänlig själ vill bidra med.
Vi vill ha nära till vattnet, gärna också en pool i närheten. Inte en massa turisthopar vart man än vänder sig (som på Kreta), fast en del måste man ju räkna med. Billiga restauranger med god mat i närheten och gärna möjlighet till att hitta på en massa (sevärdheter, lek, utflykter mm). Kanske man ska vara på två olika ställen rent av? En vecka på var ställe typ, tar man flygstol så kan man ju landa på ett ställe och åka hem från ett annat, eller?
Största problemet just nu är att bestämma vart i Kroatien man ska styra sin kos, för det verkar finnas hur många härliga ställen som helst! Jag tar tacksamt emot tips som någon vänlig själ vill bidra med.
Vi vill ha nära till vattnet, gärna också en pool i närheten. Inte en massa turisthopar vart man än vänder sig (som på Kreta), fast en del måste man ju räkna med. Billiga restauranger med god mat i närheten och gärna möjlighet till att hitta på en massa (sevärdheter, lek, utflykter mm). Kanske man ska vara på två olika ställen rent av? En vecka på var ställe typ, tar man flygstol så kan man ju landa på ett ställe och åka hem från ett annat, eller?
Snart är det över
Ja, snart är det över, semestern alltså. Idag är det onsdag på sista veckan på semestern. I år har jag haft mer semester än någonsin, sex veckor! Inte vet jag om det varit bra heller, jag har ju faktiskt mest gått runt och irriterat mig över att vädret aldrig ville visa sig på sin bästa sida.
Redan dag två hade jag jättepanik, när det där grymma regnvädret drog igång och aldrig ville sluta. Hur kommer det sig att jag är så väderfixerad då? Jag vet inte riktigt, mer än att man minns alla somrar som man fick följa med mormor och bada, inte minns jag att det någonsin var dåligt väder då, bara att det då och då kunde komma någon åskskur när vi var och badade, vi brukade ställa oss i omklädningsskjulet och titta när det drog förbi. Som vuxen kommer jag inte ihåg när det senast var en riktigt bra sommar (när jag lyckats vara ledig i samma veva också!). Jag behöver få solen speglad rätt in i hjärnan för att lagras och plockas fram när hösten och vintern är här med sitt dystra mörker. Det är i alla fall det jag inbillar mig, tror jag, kanske, möjligtvis, eventuellt......
Helst skulle man önska att man fick en massa energi när man är ledig, men vädret och brist på fantasi att hitta på något (för städa det gör jag banne mig INTE mer än nöden kräver) har gjort mig mer eller mindre handlingsförlamad, och jag blir så trött av att inte göra något, så det blir ett riktigt moment 22.... :-S
I måndags försökte jag i alla fall ta mig ur detta tillstånd och sa åt mig själv att rycka upp mig, så för första gången på över ett år var jag till motionscentralen Mellsta. (har sprungit på cykel och byvägar, så jag är inte helt rostig, bara delvis :-S ) Jag tvingade mig att inte hetsa upp mig över alla hurtbullar där, utan såg till att hitta ett eget tempo på den relativt kuperade 5 km slingan. Efter att vid ca 3½ km tappat bort spåret så trixade jag lite, hoppade på andra spår och fick ihop nästan en mil (ca 9½ km blev det) och det kändes så himla skönt, bästa joggingturen på ett år, lätt!
Taggad av den känslan så tog jag mig till spåret även på tisdagen, 8 km blev det, lite tyngre men fortfarande en skön känsla. Känner mig taggad att även idag ta mig till ett motionsspår, inser att jag är rätt trött på att alltid köra samma vändor (by och cykelvägar), omväxling förnöjer! Kanske man kan komma igång så att man kan hoppa på 20 km vändorna till jobbet igen, kroppen (simringarna runt magen) skulle behöva det!
Nu ska jag se om mina små monster har vaknat, försökte få liv i dom för en halvtimme sedan, för det är dax för frukost, men av blicken att döma så lyckas dom nog inte ta sig ur dvalan, utan mammuten får gå dit och skaka lite på dom igen ;-).
Redan dag två hade jag jättepanik, när det där grymma regnvädret drog igång och aldrig ville sluta. Hur kommer det sig att jag är så väderfixerad då? Jag vet inte riktigt, mer än att man minns alla somrar som man fick följa med mormor och bada, inte minns jag att det någonsin var dåligt väder då, bara att det då och då kunde komma någon åskskur när vi var och badade, vi brukade ställa oss i omklädningsskjulet och titta när det drog förbi. Som vuxen kommer jag inte ihåg när det senast var en riktigt bra sommar (när jag lyckats vara ledig i samma veva också!). Jag behöver få solen speglad rätt in i hjärnan för att lagras och plockas fram när hösten och vintern är här med sitt dystra mörker. Det är i alla fall det jag inbillar mig, tror jag, kanske, möjligtvis, eventuellt......
Helst skulle man önska att man fick en massa energi när man är ledig, men vädret och brist på fantasi att hitta på något (för städa det gör jag banne mig INTE mer än nöden kräver) har gjort mig mer eller mindre handlingsförlamad, och jag blir så trött av att inte göra något, så det blir ett riktigt moment 22.... :-S
I måndags försökte jag i alla fall ta mig ur detta tillstånd och sa åt mig själv att rycka upp mig, så för första gången på över ett år var jag till motionscentralen Mellsta. (har sprungit på cykel och byvägar, så jag är inte helt rostig, bara delvis :-S ) Jag tvingade mig att inte hetsa upp mig över alla hurtbullar där, utan såg till att hitta ett eget tempo på den relativt kuperade 5 km slingan. Efter att vid ca 3½ km tappat bort spåret så trixade jag lite, hoppade på andra spår och fick ihop nästan en mil (ca 9½ km blev det) och det kändes så himla skönt, bästa joggingturen på ett år, lätt!
Taggad av den känslan så tog jag mig till spåret även på tisdagen, 8 km blev det, lite tyngre men fortfarande en skön känsla. Känner mig taggad att även idag ta mig till ett motionsspår, inser att jag är rätt trött på att alltid köra samma vändor (by och cykelvägar), omväxling förnöjer! Kanske man kan komma igång så att man kan hoppa på 20 km vändorna till jobbet igen, kroppen (simringarna runt magen) skulle behöva det!
Nu ska jag se om mina små monster har vaknat, försökte få liv i dom för en halvtimme sedan, för det är dax för frukost, men av blicken att döma så lyckas dom nog inte ta sig ur dvalan, utan mammuten får gå dit och skaka lite på dom igen ;-).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
